Versie op 15 aug 2010 17:46 bewirke Ooswesthoesbes (Euverlèk \| biedrages) 927 bewerkingen Geen bewerkingssamenvatting ← Veurige bewirking		Versie op 17 aug 2010 11:52 bewirke maak óngedaon Ooswesthoesbes (Euverlèk \| biedrages) 927 bewerkingen Geen bewerkingssamenvatting Volgende bewirking →
Tekslien 4: </div> == Inleiding/introdyksje == ~~Näven~~Näve den hunð var de geit bå sêkurlick eint fann de êrste der di domestikerd vorte. De lyj di sich äselig hélðje midd geite funðje räskelick ut dätt de bêster hi sêr geskik för vare. De vrŷg geskeðjeness i Limbörg iss net bikenð, mär anvisinge tônen an dätt di all för de feröveringe fann ett romeinsk rik hi in bruk vare. Geite sent ömmer populär geväs ungder klein bure, mä vortent midd skäl äyg durch grutter enn kommersjel bure bikeke. De rezentste angderinge in ett burekapital höbben dåtägne den haufklank ferlagg nå alternativ ungdernäminge enn ett iss nu mŷgelick umm burderie midd mêr äss 1.000 geite an te treffa. Unndanks dätt dese gröy fann sêr grôte geitestalle sich bitreckelick rezent häd afgespelð, iss der ömmer enn interesse ut hobbi geväs för kleinder geithâlde, vobi de räje meistes es hobbi enn för te focke sent geväs. Ditt bringk meistall mê prodykten upp äss enn familje ferbruck enn sô untstånt nyj, klein familjeungdernäminge. Ditt bok iss bidullð gevåren äss enne gids för lyj di geiten upp enn klein skål hâldent, auchall sall ent överdeil fanne informasje netyrlick auch för geiten in eder situasje gelðje vodurch ditt auch för angder geitehâlder interessant enn bruksam kinn sen. Tekslien 22: De netyrlicke frönðtelickheid fann geite mak di tutt idêal husder för ederein midd fulldonðe förseningen umm di te hâlde. De förste binŷdigheðje sen enn veid off ennen håf vorin di sich frielick kinne runðbivägan enn ent ungderkumma dätt hůr drŷg hälð vänn ett rägnerð enn evägg fanne treck vänn de vinðtersvinð väjð. Des deil sölle gans bihanðjelð väran in ett kummenð haufstuck. En burderi off e gehåf häd gevŷnlick e tal an gebuer di geskik sent för geite midd bå gein anpassinge. Ein fanne vichtiger förvärðj för geitenhâlding iss de fullig härlecqing ant deil fanne geitenhâlder: vi alle der dragent di de hôgste feranðvůrðjelickheid enn enn bihŷrlick binðjing, dätt villð secqa dätt ett unnmŷgelick iss umm hůr zômär achter te låtan enn upp fristad te gån biförbeilð, bihauvan äss ter enne goðjan afloskingsgeitenhâlder biskickbar iss. Viðjer kinne geite mäckelick enne ferskrickelick bute ferhâlding lecqenðen tid fanne geitenhâlder uppeisan in fergeliking midd angder der enn dän andach frůg våre härlecqing ant deil fanne geitenhâlder. Ederein dä gevinð iss ane bitreckelick unnandachsbihofenðe ky vŷrð överrask off ferskrucke vänn der derachterkump vi fůleisenð geite sent enn di di garut gein ärfaring midd geitenhâlding höbbe kinne bäter emes bisöka dä geiten hälð umm êinig aning te kriga fann vat derbi kump kikan enn te sen vi emes angders di ferskellenðe aspekte fanne binŷdigheðje fanne geitenhâlding häd binåderð. '''Fråge för enne kummingsgeitenhâlder:''' # Höbb ich den tid derför? # Höbb ich de rymðe derför? # Kinn ich ett god ungderdak fersorga? # Kinn ich ett finansiel an? # Vatför sårt an geite vill ich? Milk-, vull- off fleiskgeite? Ett folgenð voröver me mutt dinkan is vatför rask off rasker me villð gån hâlde. Ett gŷf sôgätt tvêihungderð sårt an geiten övere vält enn dånäve gŷf ett auch fůl krýtsinge midd hůr eige klůrpetrŷn enn kennmèrke. [[Category:Geite]]

Geite (Internasjonalspelling): Versjèl tösje versies