Geite (Internasjonalspelling): Versjèl tösje versies

Geite väre döcks fergeleke midd angder burderíder enn dårumm vŷrð ett rask dydelick dätt di fůl aspekte midd biförbeild ky enn skůp deile. Angdersidsk iss ett lässtig umm övereinkumstigheðjen in hůr gedrag te finðja. Geite sent nyskirig, aktiv enn mögelickervis âunag slömm der - "mögelikervis" ummdätt dätt lässtig objektiv te binåderan iss sungder êinig teste ut te föra. Hůr nyskirigheid gŷf sêker enn indruck fann slömmheid; sô söllent di biförbeild eder ny ummgäfing grunðjig ungdersöka, si ett felð, skyr, skupp, renn off veid. Vänn e skåp bi fergelikan in e ny felð gepláts vŷrð söllent di dreck midd ätentären anfanga vänn di durch den ingank kumme. Geite dårintägne sölle sich rask umm den hecq här biväga, dertägnenuppklömman umm överhangenðe täck te kinna reikan enn sölle rask êinig veike plátse finðjen in ett hecq umm dänn derdurchhär te gån nå ett folgenð felð wännvänn di de mŷgelikheid dåhär höbba. In e gebu söllent di all dätt binnen hanðbireik is ungdersökan enn då mutt men över nådinka, vänt geite gån gevŷnlickervis upp hůr achterbein stån midd hůr förpŷt tägnen enn mur off gätt dergeliksk enn dänn mätt enn fullvaske geit all rask tvêi mäter fannaf de grunðj. Feitelick sall alles dätt kauentäre net tägneverk ungdersuch vära, döss auch lektrick kabele, rägnerpip, kittränðj, nägel ennsölcks.

Net all aspekte fann ett geitekarakter sent negativ. Geiter sent ferskrickelick frönðtelick der enn liken andach te geneta. Geite vären in klein antal gehâlden enn di di hänðjelick grôt gebrach väre vi upp milkhâlderie väre gans "lyjfrönðtelick"; di söllent hůre fersorger överall folgan enn söllen ömmer kumman umm te ungdersöka vat ter ane hanð iss. Hidurch vären êinig hanðjelinge midd geite bitreckelick mäckelick. Vidjer sent di mäckelick te fangan vänn vŷrð förgedån ässoff di gekůrð väre vidd bejagen enn vänn di gefange sent gevåre söllent di meistall midd wêinigvêinig tägneverking stell stån. Dätt gesagg höbbenðe, vänn di fŷle däs-se di vills fangan enn di dätt net ville, kinnent di sêr lässtig der sen umm in te hoka. Ederein midd nör ein off tvêi geite vŷrð ett angeråðjen umm di ederen dag te fodera, selfs vänn di inne veid laupen enn dätt net ech nŷdig höbben, ummdätt vänn geite lêrne vi di de fodersömmer off -täsk herkenne, kinnent di meistall ungderhanð överall härgeförð vära! Vänn geite sô getränð vären enn dänn ut hůr huck off veid bräke, kinnent di gevŷnlick teröcqgeleið väre nå vo di hŷre durch midd de fodersömmer off -täsk te sköddela! Des verking iss auch hänðjig vänn enn geit in enn grupp gefange mutt väran: ett iss dänn bitreckelick mäckelick umm emm te gripa vänn di geite runðfulken umm an ett foder te kumma. De frönðtelickheid fann geite mak des sêr fein bêster umm te hâldan off midd te verkan enn di kinne dänn äve teröcqgäfenð, off selfs mêr, äss ennen hunð sen. Des frönðtelickheid tägne lyj kymp echter net ömmer töske geite self för enn in enn grupp kinne di sêr hatelick don tägne der di di net moge. Dårumm iss ett net mäckelick umm fullvaske der di einangder net kenne biein te don enn ett sall fůl plågentäre gäva tuttdätt de "pickorde" fäsgesað iss gevåren enn vänn enn geit konstant geplåg vŷrð kinn ter gespannen off selfs krank vära. Hiumm vŷrð ederein dä enn herd - enn geiteköddegeitekydde - vill uppbuan angeråðjan umm ditt midd jung väyne, lämmer di gein milk mê krige, te don, vil des gein agressiv nigingen höbben enn gevŷnlick perblemlôs durcheinangder gesað kinne vära. Vänn âlder geite bieinangder gepláts väre brukent di mê flor enn vodersrymðe tuttdätt di einangder anvarð höbben enn enn rankorde höbben uppgesað. Bihornðe geite sent ömmer fůl lässtiger enn sölle fůl êrder plågen äss di sungder hörn.

Ett båveste kumpkymp gans bi ett feit dätt geiten enn individuél karakter höbbe: kurt gesagg, geite sölle sich nôits ettselfenðe gedragan enn döss sall enn grupp fann tvenðtig geite sich äss enn grupp fann tvenðtig individue gedraga - dätt in tägnestelling tutt enn grupp fann tvenðtig ky off skůp, di sich êrder äss ein grupp sölle gedraga.

Ein fanne vichtiger förvärðj för geitenhâlding iss de fullig härlecqing ant deil fanne geitenhâlder: vi alle der dragent di de hôgste feranðvůrðjelickheid enn enn bihŷrlick binðjing, dätt villð secqa dätt ett unnmŷgelick iss umm hůr zômär achter te låtan enn upp fristad te gån biförbeilð, bihauvan äss ter enne goðjan afloskingsgeitenhâlder biskickbar iss. Viðjer kinne geite mäckelick enne ferskrickelick bute ferhâlding lecqenðen tid fanne geitenhâlder uppeisan in fergeliking midd angder der enn dän andach frůg våre härlecqing ant deil fanne geitenhâlder. Ederein dä gevinð iss ane bitreckelick unnandachsbihofenðe ky vŷrð överrask off ferskrucke vänn der derachterkumpderachter kymp vi fůleisenð geite sent enn di di garut gein ärfaring midd geitenhâlding höbbe kinne bäter emes bisöka dä geiten hälð umm êinig aning te kriga fann vat derbi kumpkymp kikan enn te sen vi emes angders di ferskellenðe aspekte fanne binŷdigheðje fanne geitenhâlding häd binåderð.

De saanen enn afgeleiðe rasker sen ein fanne populär milkrasker. De syvere saanen kumpkymp ut ett Saanendal int syðje fann ett kanton Bern in SwitserlanðSvitserlanð, mär hä kumpkymp auch för int Simmendal vo der gessenay hett. De saanenhår sent ömmer vit, mär häd dännu svarte flecken upp sin hyd, midd nam runðte nas, de ôren ennen ödder. De fach iss gebrukelickervis e bitje ru, dännu midd ent hårkleid dätt runðte achterpŷt gröyð. Ett middegevich fann e vifken iss 55 tutt 65 kilo enn hett kinn 2.000 kilo milk e jår produsera.

Ett överdeil fanne syver saanen in des regio kumpkymp fann switserskesvitserske införinge ute tvenðtiger, mä durchföringen in kunsmåtig inseminasje fermŷgelickent ett umm nuelick saanensåd fann SwitserlanðSvitserlanð nå hi in te föra.

Ent angder switsersksvitsersk rask dätt ut ett kanton Sinð-Gallen kumpkymp. Di sent léchbrun midd uppmerkelick vite klůrpetrŷn ane kupp, de bein enn de fott runðte stärt. Di höbbe meistall enne rêdelick lange, ryge fach midd ent hårkleid dätt runðte achterpŷt gröyð. Di kinne val off net bihornð zen enn make fergelikbar milk äss de saanen enn höbben enne gelieken ärð auchall secqe summige dätt di e bitje uppvinðjelicker sen äss de saanen.